fool me, fool me
Åh, idag är en sådan dag igen. Jag vill bara skriva, skriva, skriva.
Det känns som att jag är två olika personer (om inte fler). Ofta, ungefär 99% av tiden, är jag lite halvt hjärndöd och skiter i allt. Sen kommer det sådana stunder, då jag bara förändras. Jag vill skriva om intellektuella saker, viktiga och betydelsefulla saker.
Fast, jag är inte alls van vid att skriva om sånt. Jag är van vid att skriva om stora i-landsproblem som var chipspåsen har tagit vägen och vad folk ska tycka om att jag sitter inne en kväll.
Jag är så otroligt ytlig.
Usch.
Jag kan berätta en intressant sak i alla fall.
Innan ikväll hade jag lite tråkigt, så jag satte mig vid mina föräldrar och sa rätt ut mina tankar om olika läggningar och så. Tyckte även att jag hade väldigt bra argument för mina åsikter också. Jag sa bland annat att jag är bisexuell och tillsammans med en tjej som jag har ett öppet förhållande med. Dessutom lät jag dem veta att jag är helt och hållet för polygami, alltså människor som är tillsammans med fler än en person.
Deras reaktioner var hysteriskt roliga. Jag fick anstränga mig för att vara allvarlig.
Hela situationen förstärktes av att jag hade Emil perssons gröna hoodtjöja på mig och rapade högt. Kände mig alltså mycket manlig just då,
Detta är kul, snart ska jag gå upp och se om mami har något mer att säga om min läggning, eller om det bara blir pinsam tystnad. Hihi.
Åh Cardigans.
Jag var inne en sväng på Klaras blogg och fick lust att lyssna på the Cardigans. Det var längesen sist, och jag förstår inte varför. Dom är ju så otroligt bra.
Och på tal om musik så är det Siesta snart. :) :) :) :) Gaah.
Livemusik är bara bäst, jag är inte jätte aktiv när det gäller konserter och sånt, men när man väl ser ett band spela. Då jävlar, vilken överväldigande känsla.
Det är bara synd att Kent inte ska dit, jag tycker verkligen att dom kan ta sig till Hässleholm en sväng. Och porn&grafik, de är ju för fan hässleholmare. Siesta borde vara ett måste för dem.
Well, man skall icke klaga. Jag får väl stå och kolla på gaphalsen Håkan och hans sliskiga äckliga vidriga sommarlåtar tillsammans med tusen andra som avgudar honom.
Jag ser det framför mig, han är på scenen och skriker och hela publiken står och gungar och sjunger högljutt och helhjärtat med. Jätte många bölar säkert också.
Usch. Rysningar.
Det vill vi inte vara med om, jag planerar att supa mig full och däcka någonstans lagom till Håkan Hellström ska spela, så att jag missar hela spektaklet.
Nu ska jag lägga mig och lyssna på the cardigans och äta en apelsin.
Åh, mys.
<3
Det känns som att jag är två olika personer (om inte fler). Ofta, ungefär 99% av tiden, är jag lite halvt hjärndöd och skiter i allt. Sen kommer det sådana stunder, då jag bara förändras. Jag vill skriva om intellektuella saker, viktiga och betydelsefulla saker.
Fast, jag är inte alls van vid att skriva om sånt. Jag är van vid att skriva om stora i-landsproblem som var chipspåsen har tagit vägen och vad folk ska tycka om att jag sitter inne en kväll.
Jag är så otroligt ytlig.
Usch.
Jag kan berätta en intressant sak i alla fall.
Innan ikväll hade jag lite tråkigt, så jag satte mig vid mina föräldrar och sa rätt ut mina tankar om olika läggningar och så. Tyckte även att jag hade väldigt bra argument för mina åsikter också. Jag sa bland annat att jag är bisexuell och tillsammans med en tjej som jag har ett öppet förhållande med. Dessutom lät jag dem veta att jag är helt och hållet för polygami, alltså människor som är tillsammans med fler än en person.
Deras reaktioner var hysteriskt roliga. Jag fick anstränga mig för att vara allvarlig.
Hela situationen förstärktes av att jag hade Emil perssons gröna hoodtjöja på mig och rapade högt. Kände mig alltså mycket manlig just då,
Detta är kul, snart ska jag gå upp och se om mami har något mer att säga om min läggning, eller om det bara blir pinsam tystnad. Hihi.
Åh Cardigans.
Jag var inne en sväng på Klaras blogg och fick lust att lyssna på the Cardigans. Det var längesen sist, och jag förstår inte varför. Dom är ju så otroligt bra.
Och på tal om musik så är det Siesta snart. :) :) :) :) Gaah.
Livemusik är bara bäst, jag är inte jätte aktiv när det gäller konserter och sånt, men när man väl ser ett band spela. Då jävlar, vilken överväldigande känsla.
Det är bara synd att Kent inte ska dit, jag tycker verkligen att dom kan ta sig till Hässleholm en sväng. Och porn&grafik, de är ju för fan hässleholmare. Siesta borde vara ett måste för dem.
Well, man skall icke klaga. Jag får väl stå och kolla på gaphalsen Håkan och hans sliskiga äckliga vidriga sommarlåtar tillsammans med tusen andra som avgudar honom.
Jag ser det framför mig, han är på scenen och skriker och hela publiken står och gungar och sjunger högljutt och helhjärtat med. Jätte många bölar säkert också.
Usch. Rysningar.
Det vill vi inte vara med om, jag planerar att supa mig full och däcka någonstans lagom till Håkan Hellström ska spela, så att jag missar hela spektaklet.
Nu ska jag lägga mig och lyssna på the cardigans och äta en apelsin.
Åh, mys.
<3